Imorgon kväll åker jag till Arlanda, nu ska här packas. Tippen har följt varje steg jag tar precis som han vet att jag ska resa bort. Murre har aldrig varit med om att jag har varit borta så han förstår inte riktigt. På återseende Sverige USA here I come again....

Bästa vänner...

Regn och åter regn en helt vanlig tråkig söndag. Fast egentligen är det en helt ok söndag. Jag har en bulldeg på jäsning och arraksbollar som står klara i kylen. Pappa och min bror kommer ned på det återkommande söndagsfikat. Ska försöka få ordning på mina reseprylar och packning. Så att jag kan ta det lugnt resten av veckan. Planen är att landa i Atlanta. Där mina kompisar förhoppningsvis hämtar upp mig på lördagskvällen. Sedan ska jag sova och sova hela natten. Det värsta är att det brukar inte gå så bra att sova. Vaknar alltid vid 03.00 - tiden pigg och klarvaken. Det är då man skulle ta den "dära" joggingturen, kanske, hmm, vi får se. Sedan ska vi se oss om i Atlanta någon dag. Därefter bilar vi vidare mot Savannah med massor av spännande stopp på vägen.Vad sägs om Boone hall plantation Americas most photographed plantation.

Scarlett: Home. I'll go home.
And I'll think of some way to get him back.
After all... tomorrow is another day.

Jag känner redan att stämmningen kommer

Scarlett: Sir, you are no gentleman.
Rhett Butler: And you, Miss, are no lady.

Scarlett: Rhett... if you go, where shall I go, what shall I do?
Rhett: Frankly, my dear, I don't give a damn.
[Rhett walks off into the fog]

SEEEEEEEMESTER

Det var länge sedan jag hade någon kattbild. Men nu kommer en bild på en sovandes Murre. En riktig liten sötnos.

Lyssnar på just nu tre låtar som väcker gamla minnen till liv. Först ut Crucify med Tori Amos. T och jag bilar från San Diego till Dallas. Mesa Verde, New Mexico, öken here we go. Rutorna nedvevade och den här låten på högsta volym.

Den andra låten ut är Starring at the sun med U2. New Jersey, Hoboken, New York, here I´m.

Den sista låten Don´t speak med No doubt. Att ta farväl...

Ps Snart drar jag till USA. Bloggpaus, jobbpaus, kattpaus och Sverigepaus. Precis vad jag behöver just nu PAUS...

Min bästa kompis heter Marianne och klär så bra i rött och vitt. Men nu är det slut inget mer Marianne. Det enda som finns kvar är röda och vita små papper som ligger än här och där. Jag minns det som det vore idag hur ljuvligt den smälter på tungan.

Har fått smak på Marianne. Kan inte låta bli att springa och småäta. Tillsammans med en kopp kaffe, smälter den helt underbart i munnen. Känner mig som Erika i Camilla Läckbergs böcker. Hon sitter och skriver och mumsar på Dumle. Likheten där nja lite långsökt kanske men bägge produkterna kommer från Fazer. Nä nu vart den nästan som Brasse i "Fem myror är fler en fyra elefanter".


Bilden från Fazers hemsida

Nu mumsar jag iväg